Många som planerar att söka till högskola eller universitet funderar över vilken väg som egentligen är tuffast – att konkurrera med betyg eller att satsa på högskoleprovet. Svaret är inte självklart, eftersom det beror både på vilken utbildning du söker och på dina egna förutsättningar.
För vissa är betygen den starkaste grunden, medan andra har större chans att nå drömutbildningen genom att skriva provet flera gånger och successivt höja sitt resultat. För att förstå skillnaderna behöver man titta närmare på hur de två urvalen fungerar.
Hur fungerar betygsurvalet?
När du söker till universitet eller högskola är betyg ofta det första som avgör om du får en plats. Dina gymnasiebetyg, eller betyg från komvux, omvandlas till ett meritvärde som jämförs med alla andra sökande. På populära program krävs mycket höga poäng, ibland nära maxnivån för att bli antagen.
Fördelen med betygsurvalet är att det bygger på en stabil grund – har du redan starka betyg står du sig väl i konkurrensen. Nackdelen är att det är svårt att påverka i efterhand. Den som redan tagit studenten och inte når upp till kraven har få möjligheter att förbättra sitt meritvärde, annat än genom kompletteringar på komvux.
Hur fungerar högskoleprovets urval?
Högskoleprovet används som ett separat urval vid antagningen. Alla som skrivit provet konkurrerar i en egen kvot, helt frikopplad från betyg. Resultatet anges på en skala mellan 0,0 och 2,0, där normeringen gör att ditt resultat alltid jämförs med hur övriga deltagare presterat samma gång.
En stor fördel är att du kan skriva provet flera gånger och därmed successivt förbättra ditt resultat. Det gör att även den som inte har toppbetyg får en reell chans att komma in på eftertraktade utbildningar.
Nackdelen är att provet ställer höga krav och för att nå ett bra resultat krävs ofta en hel del träning, övning på gamla prov och en bra plan för att hantera stress under själva provdagen.
När är betyg den svårare vägen?
På utbildningar med extremt höga intagningspoäng, som läkarprogrammet eller psykologprogrammet, kan betygsvägen vara betydligt svårare. För att bli antagen krävs ofta närmast full pott, vilket innebär att minsta svaghet i meritvärdet gör att du hamnar utanför.
För den som redan har lämnat gymnasiet blir betygsalternativet också mer begränsat. Att komplettera på komvux kan vara en väg, men det är både tidskrävande och krävande att höja ett redan relativt högt meritvärde. Därför upplevs betygsurvalet ofta som den tuffare vägen för många som inte har toppbetyg från början.
När är högskoleprovet den svårare vägen?
För vissa utbildningar är konkurrensen via högskoleprovet hårdare än via betyg. Det gäller särskilt program där betygsurvalet inte kräver absoluta toppresultat, men där många sökande försöker ta sig in genom provet. Konkurrensen i provkvoten kan därför bli mycket tuff.
Provet kan också vara en utmaning för den som inte är van vid pressade provsituationer. Tiden är kort, frågorna många och stressen hög. För den som inte tränat på upplägget kan provet därför bli svårare än att förlita sig på redan satta betyg.
Kombinera båda vägarna
Det smartaste sättet att maximera sina chanser är ofta att satsa på både betyg och högskoleprovet. Eftersom de flesta utbildningar har platser i båda urvalen kan du på så sätt konkurrera dubbelt. Även om betygen inte räcker kan ett starkt provresultat öppna dörren – och tvärtom.
Många som blir antagna till populära program gör det via provkvoten, just för att betygsnivåerna är så höga. Genom att kombinera vägarna skapar du fler chanser och minskar risken att hamna utanför.
